top of page

IN I DIMMAN




Jag skriver om alkoholen baksida men det gäller alla typer av substansberoende.

Föreställ dig att du är rädd. Du är rädd för dig själv. Du är rädd för andra människor. Din kunskap du har om dig själv och andra har gjort dig mer förbittrad än gjort dig visare. Du har blivit förrådd, sviken och sårad. Du har förlorat hoppet eftersom dina förhoppningar gång på gång har grusats. Det sista du förmodligen vill är att veta ännu mer. Du tänker kanske att det är bättre att bli insvept i mystik.


Det är ungefär så som alkoholisten har det. Varför är han/hon alkoholist? Han/hon är huvudsakligen alkoholist därför att de inte har något som helst självförtroende eller något slags förtroende för framtiden.


Anonyma Alkoholister har lärt sig att alkoholisten måste dämpas ned till en punkt där man inte behöver titta mer än tjugofyra timmar framåt. Bara för idag ska jag vara nykter. Alkoholisten känner ingen trygghet inför framtiden. Han känner att framtiden kan komma att rasa samman över honom vilket ögonblick som helst, han är därför så rädd för den att han försöker backa tillbaka från den och därför berusar han sig själv med alkohol.


Det finns en slags mekanisk sida på detta, att man alltid försöker ha ett fullt glas framför sig. Man visste att man mådde bra innan man tömde det där glaset. Och han känner att om han bara kunde få ett fullt glas framför sig igen, så skulle allt vara bra. Det är därför man fortsätter dricka tvångsmässigt - för att få det där fulla glaset. Det låter sjukt men det är faktiskt sant.


Dimman i detta fall, alkoholen, döljer alla obehag, den döljer känslor och den döljer kommunikation till dig själv och till dem som står dig nära. Att det inte står rätt till kan man upptäcka att när man är nykter så är man på dåligt humör. Vanligen är det så att ett tillstånd av ångest betecknar något som du inte är glad över att ha och ta tag i. En av de jobbigaste sakerna att ta tag i är smärtans och sorgens djup. Men att fly in i alkoholens dimma spär på detta.


När allt kommer omkring så finns det bara en enda person som du måste leva med och det är du själv. Vi är många som inte har fattat det.

Frågan man måste ställa sig är vad ska man göra i stället för att gömma sig i dimman. Det första man bör göra är att erkänna sina känslor. Hur man verkligen har det. Det andra är att ta tag i det och om man inte kan själv, sök hjälp.


Men alla med livserfarenhet vet vad andra människor är i stånd till, lura och svika. Av detta blir man lätt pessimistisk. Med rätta också. Men om man öppnar upp en annan sida så kan detta också motivera en till ett annat sätt att tänka, och en tro som bygger på mod. Om jag litar på dig – sträcker ut min hand till dig – trots risken att bli förrådd. Det är genom tillit man kan få fram det bästa inom sig själv och andra, ja då öppnar jag dörren för samarbete och det är det som kommer hjälpa dig att få hjälp med ditt missbruk.


Narconon kan få tillbaka din villighet att möta livet som det är och få dig ut ur dimman.

Håkan Larsson



47 visningar

Comments


Featured Posts